.

På Oprah pratade de om lögner någon gång. Det visar sig att män lägger fler lögner än kvinnor. Otippat, eller hur? Inte för att jag stämplar mig själv som megalögnaren men fördomarna sätter sig på alla. Den vanligaste lögnen för både kvinnor och män var att man säger att man mår bra fastän man inte gör det. Och det får mig att tänka tillbaka på en incident som hände mig för inte så länge sedan. Jag mötte upp en vän och som vanligt så frågade jag glatt hur hon mådde, jag fick tillbaka ett målbrotts "inte bra..", och så började hon gråta. Vi snackar om en av mina bästa vänner just nu (av respekt (haha) så tänker jag inte nämna några namn) men jag var så jävla paff. Jag var så oberedd på det och jag ba stod där medan hon kramade om mig. Ja. Ni läste rätt. Hon kramade om mig medan hon grät ögonen av sig. Sedan fattade jag att hon inte skojade så jag började krama henne och det visade sig bara handla om allmän jagärsåtröttpåmintillvaro-depp.

Nu skulle jag kunna gå in på hur viktigt det är att inte ljuga för sig själv, men jag säger hellre att det är bra att vara stark nog att inte bryta ihop i ens vardag, för det är inte säkert att man får det resultatet (läs:stödet) man önskat. Jag läste något som en bloggerska skrev, hon påstod att många av oss gråter i ensamhet. Och jag vet inte om jag kan hålla med om att alla gör det, men jag tror att det kan vara nyttigt. Kärlek är mitt språk men ibland behöver man sörja för sig själv. I'm all for happiness, but art rarely comes from it.

En annan lögn som männen ofta drar är tydligen "Yeah, you look great in that".

/N