.

Jag kommer ju inte in pa facebook. Mark min irritation, det ar val 30e gangen jag namner det. Man far val utnyttja det man far och det blir nyheter och bloggar for mig. Och jag bara alskar nar jag far lasa inlagg som uttrycker sa mycket kansla. Trots att jag har svart for "Idag har/ska jag ... "-bloggar sa fastnar man for en del. Men den dar Cimon alltsa. Han och hans exflickvan. De har en fallenhet for att skriva snyggt.

"Nu är det dags för pappavecka. Jag vet att det ser ut som jag satt koppel på en säl, men framför er har ni Nuno. Jag utan tvekan älskar att ha honom jämte mig, för det ligger något magiskt i det hela. Jag blir aldrig en så mallig flanör som med denna byracka ska ni veta. Plötsligt känner jag mig fruktansvärt åtråvärd, snygg och rätt man för er alla. Man ser ju så familjär och så hängiven ut på något sett skulle jag säga.

Så, jag är ju idag den som är den och har tagit långa promenader genom hela Södermalm, och så den traditionella hundparken. Det är lite, vår grej. Det värmer mig när hans ögon lyser upp som två solar. Han tittar på mig och säger: "Näe Farsan, du kan inte mena allvar? Gör du det nu? Skämta inte? Ska vi? SKA VI TILL HUNDGÅRDEN?!" och så sprattlar han hela vägen dit.

Nej, nu ska vi lägga oss i soffan och kolla på en film. Han får välja."

Hur mycket kansla? Fick mig och le i alla fall. Nu ska jag sova gott.

/N