.

Njut, god natt.

Jag älskar hiphop. Jag vet att Reema också gör det men vi älskar helt olika sorter av hiphop haha. Beats och rhymes är det för mig. J.Cole kommer vända hela hiphopindustrin en vacker dag, för tung snubbe. Men jag vill hylla en artist som jag gillat ett bra tag, Black Milk.

 

 

Och min personliga favorit:

 

PMS kan vara jordens fetaste paradox. Det är ett jävla helvete när man har PMS och makes all sense in the world. När man inte har det så skrattar man bara åt det, det är typ det löjligaste som finns. Jag är så himla lycklig just nu att jag knappt märker av min PMS. Jag, som vanligtvis irriterar mig på allt ifrån människor som sätter sig för nära mig på tunnelbanan (correction: jag vill döda dem) till när ens mamma gjort en annan sås än den man önskade (då börjar jag gråta), är otroligt lugn just nu. Jag tycker inte illa om människor och jag är typ glad hela tiden. Men att jag har PMS märker jag ändå, haha, för idag så skrek jag på en kund. Ajjaa bajja! Men han baxade en påse, det gör mig arg för att jag hade gett honom en påse om han hade frågat. Nu är jag hemma, har laddat med mina vänner Ben och Jerry, Cherry Garcia (min favo!) och Chunkey Monkey. In case of emergency haha. PEACE!

Off to work i den nya jackan från HM Divided som alla fjorrar kommer ha på sig i år. But I just don't give a fuck. (Vad fan är det för fläck mellan mina ögonbryn? Den finns inte irl...)

Det är så jävla lustigt hur människor (inte du F) klagar på hur priset på busskorten och priserna inom vården ska öka, när det var samma människor som så gärna ville spara en tusenlapp på att sänka skatterna. Det är inte rocket science, sänker vi skatterna så kommer kostnaderna för välfärden höjas, DUH?! YOU voted for this.

Snacka om att de här senaste veckorna har ärrat mig. Jag har väl snittat 5 timmars sömn varje dygn i ett par veckor nu. Helt okej om man får sova 5 timmar i sträck, men det blev oftast 2 timmar på dagen och sen 3 timmar på natten (morgonen). Har det varit värt det? Ja. Var det smart? Det är det aldrig. Jag har aldrig varit den som lagt upp sitt arbete enligt schema och gjort lite varje dag. Jag kan inte komma på någon gång som jag faktiskt varit klar med någon uppgift tidigare än dagen innan deadline. Men det blir nog nästan ett måste när man läser vidare.

Jag kom hem vid 6 igår och då ville jag inte ens käka middag. Bums i säng och AV NÅGON ANLEDNING så vaknade jag vid 11 och sen dess har jag inte kunnat somna om. Jag pratade lite med Gollan men det slutade vid midnatt, därefter tittade jag på klockan 8 hos stjärnorna och 4 bröllop. Vid 3 försökte jag somna om, jag låg och vred på mig ett bra tag.. Upptäckte att jag var för jävla hungrig så jag gick upp, gjorde i ordning en tsatsiki med stora gurkbitar, massa vitlök, lite mynta, citron och salt. Därefter så stekte jag en lövbiff. Fan vad det satt fint.

Nu ska jag försöka sova en liten blund så att jag inte kollapsar under dagen. Jag ska till skolan och lämna böckerna, därefter tror jag att jag ska sitta och spendera kvalitetstid med Gollan, innan jag jobbar framtill 22.

Min fina G som har kääättiga ögon. Vi sitter på vårt favoritställe i Birkastan.

Jag pratade med en vän förut, och yttrade min avundsjuka på en gemensam vän som åkt till San Diego, California, för att leva collegelivet. Han sa bara "ah, haha, du är så avundsjuk". Och fan alltså, jag var avundsjuk. Men inte av den anledningen han eller andra tror, utan för att hon faktiskt uppnådde sina drömmar. Jag ville också vara där mina drömmar är. Det var för snart ett år sedan.

Idag sitter jag med en hyfsad huvudvärk, svidande ögon och jag känner en orealistisk smärta för människor som har tappat bort sig själva i världen. De som liksom åkt ur rälsen, men som ändå hela tiden intalar sig själva att allt är bra, och att så länge de har kul så är allt som det ska vara. De som helt enkelt har förlorat uppfattningen om att det faktiskt finns en skillnad mellan lycka och nöje. Inre glädje och temporär glädje. Skillnaden är att lycka kan generera nöje, men att nöje sällan genererar lycka. Och det jag känner är liksom inte sorg, för en sida av mig bryr sig faktiskt inte ett piss, men jag vet så in i helvete hur jävla ont det gör att vara i den sitsen. Vi har nog alla suttit där, därmed är det inget märkvärdigt - det är bara mänskligt.

Den här orealistiska smärtan grundar på att jag faktiskt inte kan tro att jag hittat min väg igen. Vägen till mina drömmar, min frid och (mobba mig hur jävla mycket ni vill!) andligheten som jag inte känt inom mig på så många år. Jag sitter alltså här, med huvudvärk och svidande ögon för att jag krigade för det jag trodde på, men som jag så länge inte hade ork att sträva efter. Att påstå att jag lyckats helt själv vore en jävla lögn. Man klarar sig inte ur skithålan själv, det gör man inte. Jag har min familj att tacka för det här.

Livet har givetvis sina vändningar. Om en månad kanske allt raserar och får byggas om på nytt, men det tänker jag ta. En dag tänker jag snudda på mina drömmar.

Haha jag älskar den här låten. Jag försöker bli en bättre människa eftersom att jag egentligen tycker att hat är onödigt och att det bara orsakar dålig energi, men vi är ju bara mänskliga. Jag försöker så gott jag kan men än så länge så njuter jag av att lyssna på denna hatorade! Timbuktu verkar vara på väg att släppa årets skiva, sida vid sida med miss Maggio.

 

Jag hoppas, jag drömmer, att marken du går på går sönder, vad som än händer.

Reema (som fyller år, grattis på födelsedagen min fina) kommer döda mig men jag har ingen aning om hur man länkar men oh here it goes: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13011601.ab. Vad FAN är det här för jubelidiot? Alltså allvarligt? Pojkar diskrimineras när de lär sig skrivstil o får tälja smörnknivar, vad fan ska vi låta pojkarna göra då? Ska vi låta de leka med pistoler, lära de att grilla och låta de spela fotboll hela dagarn så det blir riktiga män av pojkarna eller? Och av egen erfarenhet så är det inte många av pojkarna som lär sig något alls av att "skriva snyggt", för hälften av killarna som jag känner skriver som 5åringar. Och vem fan är den här politikern och bedöma vilka som är bra förebilder eller inte? Det gör väl varje individ själv?

Att män diskrimineras, det måste vara det löjligaste jag har hört på länge. Detta visar än en gång vilket jävla löjligt parti SD egentligen är, utan att ens behöva nämna deras invandringspolitik. Egh.

/N

Jag tror jag måste sluta hata på mitt hår. För jag är riktigt nöjd med mitt hår idag! Kan det vara en sån där good hair day? Nu kan folk sluta mobba mig, för mitt hår är faktiskt helt okej! (ganska snyggt om jag får vara ärlig..)

 

 

Det blir Sade hela vägen till jobbet nu. Och imorgon fyller världens finaste Reema Johnson 20 jävla bast. En hel drös kärlek till dig min kära, du förtjänar inget mindre. Love you to death!

/N

/N

Videon är grym.. men den finns inte på youtube än.

 

/N

Men alltså är det här på riktigt? Underbara stämmor av tjejerna och makalös flow är det Timbuktu har! Jag älskar ALLT med det här framträdandet. Det här är inte ens okej..

Och varför är jag fortfarande vaken? Jag har pluggat, fast det slutade jag med för flera timmar sedan. Fastnade med G på skype, så nu ska jag lyssna på den här UNDERBARA låten ett par gånger till innan jag lägger en blund.

Oh.. Bara två veckor kvar. Bara två veckor. Två veckor kvar till mitt nya liv! (Inte för att låten har något med mitt liv att göra men det är en bra bakgrundslåt hehe)

 

/N

Jag sov ut direkt när jag kom hem efter provet. Har snittat 3 timmars sömn varje dag i nästan en vecka nu, så det var skönt att få sova lite. Jag bestämde mig för att plugga lite kemi, och jag bestämde mig även för ett glas rött till det också. Jag är skittrött nu haha. Jag måste lägga mig typ pronto men jag får kämpa vidare med kemin. Inte många dagar kvar. Men jag vill visa en bild på min nya kärlek.

 

Jävla hårt kapitel det är av mitt liv just nu. Backen när den är som brantast typ. But it's all good! Jag längtar bara tills allt är över. Jag längtar till bättre väder, uteserveringar och sena nätter. Och i brist på annat så bjuder jag på lite coola photobooth bilder. Jag älskar effekterna på photobooth, speciellt serietidningseffekten. Men man behöver så jävla bra ljus för att det ska se snyggt ut.

Mitt too-much-bullshit-alarm gick igång idag. Det finns fett roliga människor.. Aja, jag har ingen lust alls att plugga. Och egentligen borde jag käka upp min böcker fan. Saken är den att jag har kommit till en punkt då jag verkligen inte bryr mig. Vilket jag vet att jag kommer ångra hårt om ett par månader om det skiter sig för att jag vet att det här är mitt sätt att make it up. Men jag har knappt någon ork. Inte idag. Men att sitta och ta det lugnt är för riskabelt. Så jag tänker fortsätta för att jag kommer ångra mig, hur mycket jag än inte pallar plugga... Så kommer jag att ångra mig om jag inte gav allt. Jag får fixa det på något sätt, det får lösa sig på något sätt. Jag gör så gott jag kan, varför.. Jag bryr mig ju inte ens.

Jag var en ung tjej när jag upptäckte Christian Walzs och Robyns musik. Och då pratar jag om moderna Robyn, alla vet ju om early Robyn och hennes "Do you really want me", men moderna Robyn är en jävla superstar. Och när jag var en 14årig fjorre så vågade jag påstå att Robyn och Christian Walz var det bästa svensk musik hade att erbjuda.

Idag, 6 år äldre och klokare(?), så står jag än fast vid dessa ord. Varför? Ja, Robyn vet ni ju helt klart varför. Hon är av sin egen sort och det är förståeligt att hennes musik inte passar alla. Men hennes texter är innovativa och klockrena, varje jävla gång. Hon gör sin egen grej, och verkligen inte på ett Lady Gaga-I'm-a-freak sätt utan den här bruden har så jävla mycket talang. Ni ska se henne live. It takes your breath away. Men det visste jag redan.

Christian Walz. Mannen som slog igenom med "Wonderchild", men som jag mest kommer ihåg med låten "Lovin' is all right".  Men varför är han Sveriges bästa musiker? Jo, för att han producerat och skrivit texterna till Maggios nya album. Oh min herre, den skivan blir min drog i sommar. Svensk musik i mitt hjärta!

/N