Jag har alltid vetat att jag har lite lustiga grannar, men när jag vaknade imorse så kan jag nästan svära på att det stod en man i balkongen mittemot som kollade ut med en kikare. Jag är inte riktigt mig själv när jag precis vaknat men jag lovar! Därefter hukade han sig ner och då såg jag inte honom mer så jag somnade om. Creeeepy!
Härligt väder, sushisug, det skulle sitta fint med sushi på en uteservering just nu. Det skulle faktiskt sitta så underbart. Men jag sitter med min bok på ena låret och datorn på det andra så jag ska fokusera nu. Som Reema nämnde innan så kommer jag och mina fina tjejer att åka till London i Juni. Josibar åker till London, det här kommer bli helt sjukt. Jag får ett leende på läpparna bara jag tänker på att jag ska till en av mina favoritstäder med mina favoritmänniskor. This is happiness to me.
Jag och Reema, London 2004
Utanför Buckingham Palace där William pussade på Kate två gånger idag! SÅ fina!
Så London har inte träffat oss sedan 2004. Flicks, kan ni fatta att vi hållit ihop så länge? Så sjuuukt! Jag vill gå på Fame igen, säg att ni vill? Hellre det än att följa med Julie på Madame Tussaud? Eller hur?
Surfade runt på internet i hopp om att hitta visdomsord som skulle få mig att må bättre. Men ingen inspiration någonstans, och det är vid såna tillfällen som uppbarelsen är framför näsan på en. Vem hade trott att det som skulle få mig på bättre humör fanns i min psykologibok? Och därefter upptäckte jag en låt som blev det avgörande. Min kväll blev räddad. Music speaks!
Är det inte ironiskt egentligen att vi lever i tro om att de människor som står oss nära aldrig kommer att svika eller överge oss? Just för att "när det väl kommer till kritan så skulle de aldrig svika mig". Man har liksom målat upp bilder på sina vänner. Automatiskt så har man satt upp krav för sina vänner, vissa grejer skulle man själv aldrig göra mot sin vän så man förväntar sig inte att ens vän ska göra likadant. Och därför är det världens jävla nedslag om ens vän nu skulle göra något som man själv aldrig skulle.
Helt plötsligt skulle man ha vetat bättre. Man skulle ha varit smartare. "Jag trodde jag kände dig". Människor är i konstant förändring. De som man tror är enkla att förutspå är egentligen riktigt oberäkneliga. Jag ska vara kortfattad, det saknas likasinnade människor i min omgivning. "Special" people i all ära men vissa människor är bara, hands down, riktigt retarded.
Jag sitter nu i en hemmagjord aspirinmask och det svider litegranna. Men vi får se om något mirakel sker, det ska vara världens bästa mask eftersom att det är syra i aspirin. Det börjar bara bli skönhetsinlägg från min sida, men det är väl det man hinner med när man enbart jobbar och pluggar hemma.
För övrigt så har jag varit på jakt efter det perfekta militärgröna nagellacket. Jag tror det blir skitsnyggt till alla färger i sommar, vitt, beiget, mud osv. Dessutom så tror jag att det kommer se killer ut när man solbränd. Nu har jag äntligen hittat det!
Jag har precis borstat tänderna och tvättat ansiktet och ah. Krämen som jag beställde är un-der-bar. Förut brydde jag mig inte om vad jag lade på ansiktet så länge det inte var parfymerat. Men man måste hand om sin hud, och man måste vara nogrann med att ens kräm (ansiktskräm såsom body lotion) inte innehåller mineraloljor eller parabener. Mineraloljor stoppar hudens egen förmåga att återfukta sig, och parabener är cancerframkallande. Så tänk på det, för det gjorde inte jag förut!
Ja, hur som, jag mår fab. Mitt ansikte känns fab och mina naglar är fab. Och nu ska jag sova!
Hemkommen! Har varit och lunchat med mina single ladies (one of us not so single anymore!) på tgi fridays. Därefter gick vi runt lite på stan och jag köpte ett par Levis ID curve som jag kommer att hämta imorgon. Jag hämtade ett paket också!
Nuxe Torrolja, hårserum, Mario Badescu Healing powder (som ska vara väldigt bra för blemmor och finnar) och en ansiktskräm från TVÅL. Min syster är väldigt mån om sin hud och det har smittat av sig. Jag är så taggad på att se vad jag tycker om den populära torroljan, den ska fungera på ansiktet, kroppen OCH håret. Vi får hoppas att det var värt priset!
Jag slutade kolla på Idol för många år sedan och har därmed missat alla senaste deltagare inklusive denna man. Jag tyckte han var riktigt duktig, och låten är jättefin. Han har soul fan.
Och förra veckan så uppträdde Darin.. Jag kommer alltid ha en liten crush i den där killen alltså, vet inte vad det är.
För övrigt så måste Fredrik och Filip vara de mest underhållande programledarna i hela Sverige. Så mycket kärlek!
Och mina dagar ser mer eller mindre likadana ut.. Vakna, äta, duscha, plugga, äta, gå på toa, plugga gah, disciplin är vad jag kallar det här. Men efter middagen så gick jag och familjen på promenad och kärringvagnen hängde med. Jag älskar att gå runt i stora matbutiker, tesco, asda och en hel del supermarkets i Kina är bara helt fantastiska att gå runt i. Jag kan spendera hur mycket tid som helst i matbutiker. Reema vet haha. Det blev lite basics, men vi köpte hem ett jättegott surdegsknäckebröd. Så jag längtar till frukosten imorgon så att jag kan hugga in!
Min väst som är en favorit, känns lite som att det är lite för varmt för att ha på sig den när alla andra människor glider runt i t-shirt... De människorna kommer få öroninflammation :)
När man egentligen borde mörda sig med plugg så sitter man och drömmer om annat. Jag tycker fan att jag, de andra tjejerna i bloggen och våra vänner är så himla dåliga på att ses. Det tycker nog de också, och det är skönt att när vi väl ses så känns det bara liksom.. så normalt. Stämningen är precis som den brukade vara efter lunchen, när vi satt ute på (den väldigt lilla) skolgården och solade på bänken. Vissa av oss satt stilla, medan andra (vem? vem?? VEM?!?) var tvungna att röra på sig konstant. Nu tänker jag inte lägga upp några gamla bilder för att jag vet att jag bara kommer få skit av Julie.. Men vi förtjänar shopping, mat, annan miljö och en hel del skratt. Ett helt nytt minne helt enkelt.
Då var det klart alltså. Ansökan om det som ska avgöra min framtid, tror jag i alla fall. Det går ju alltid att ändra sig. Men fan vilket jävla velande, det har varit pain hela dagen idag. När det kom till kritan så försvann 1 års säkerhet. Jag började ifrågasätta mig själv och det fick mig att undra om det verkligen var rätt val då jag ifrågasatte valet. Man ska ju vara säker, eller?
Men nu blev det som det blev. Och förhoppningsvis så löser det sig. Jag har försökt att inte tänka på vilken utbildning som generar mest pengar eller "bäst" jobb, utan gått efter det jag skulle vilja göra. Jag tror jag har hittat rätt nu. Det enda som räknas är att jag är nöjd och lycklig i framtiden, och även om en fet lön skulle kunna hjälpa till på traven så är det inte det jag strävar efter. Om man inte gör det man älskar att göra så är man olycklig i vilket fall. Så är det bara. "When the power of love overcomes the love of power the world will know peace" - Jimi Hendrix
Jag kommer ihåg när man var yngre och Beyoncé alltid var (och fortfarande är..) the it. I Destiny's Child så var hon frontfiguren i gruppen och när låten Bootylicious släpptes så undrade jag vart fan Michelles booty var? Haha, nä, men det är en risk man tar när man dansar bredvid miss Beyoncé herself. Hur som helst.. Kelly var ba gah.. Hon var alltid en favorit hos mig, mest för att jag alltid fick vara Kelly när vi dansade till deras låtar men girl shaped up alltså. Hur het är inte hon?!? Hennes kropp är to die for. Så jävla fit! Så jävla snygg!
Såg klart på Sveriges Mästerkock för en liten stund sedan. Jag älskar matlagningsprogram haha. Jag finner det så avkopplande, och det fick mig på andra tankar för jag var ganska förbannad faktiskt. Men om det är något som kommer få mig att rycka upp under de närmaste månaderna så är det att blicka tillbaka på bilder från min tid i Kina.. Oh I miss it so.
Åh jag har haft en härlig dag, vakna 7 och tog ett superlångt bad och därefter ringde jag G och vi bestämde en lunch. Jag läste lite kemi innan jag drog till YBC och skrev på en grej. Därefter blev det lunch på La Neta, sedan gick vi runt en kort stund innan jag begav mig hemåt. På hemvägen kom jag på att mamma bad mig att gå av i Skäris och köpa kött. Jag gjorde som hon sa, men så klart så tog jag en omväg och gick förbi lite affärer. Förutom att jag såg typ världens hetaste vakt i Åhlens så köpte jag ett underlack och hårprodukter för 200 spänn sammanlagt, det var extrapris på hårgrejer. Jag var skitglad för som jag påpekat innan så är jag inte så glad på mitt hår just nu så det kändes skönt att ha lite produkter som jag kan få pyssla om mitt ganskasåfula hår med. Och så drog jag till H&M och testade lite grejer från Conscious Collection. Jag köpte ett par shorts..
...och jag älskar dem. Därefter åkte jag hem och då insåg jag att jag inte hade med mig Åhlénspåsen. Så du din jävel som hittat min påse och vars hår kan gotta sig med mitt glansspray och värmeskydd och allt annat som var i påsen. Ha ett bra liv du.
Finns det en hårgud där ute som kan hjälpa en stackars tjej med helt oacceptabelt hår? Det är nog olagligt att se ut som jag gör just nu.. All for bangs men nu kan jag enkelt konstatera att det inte är min grej. Hår växer ut. Hår växer ut. Hår växer ut. Det är lugnt. Jag kommer överleva det här. Hårguden straffar mig för att jag ville se lite fräsch ut när jag åkte tillbaka till Sverige. Nä. HJÄLP
Oh herregud. Jag har saknat två saker med Sverige. Jag har saknat min syster och jag har saknat min säng. Jag sov som en prinsessa inatt. Det är inte alls en överdrift. Jag och min mor kom hem vid 2-snåret igårnatt och jag ringde min kusin i Kina för att berätta att vi kommit tillbaka. Efter 35 timmars resande och en sjuk mellanlandning i Kiev. Trettiofem jävla timmar.
Nu sitter jag här och käkar det min syster har hemma. Hon är bra på två saker. Bra på att baka och bra på att köpa hem kaninmat. Jag sitter och käkar quinoa, majs I DON'T KNOW WHAT.. Det riktar åt att jag trallar ner och köper en pizza.
Så.. Jag funderar på vad jag ska göra. Jag vill ta fram min kamera och lägga in bilderna så att jag kan blicka tillbaka. Jag kan då räkna med två saker, ett leende och flera tårar. När jag stod där bredvid bussen som skulle ta mig ur mitt fina Meizhou så började tårarna rinna. De rann i en timme efter det..
Egentligen har jag inte mycket att säga. Det känns inte rätt att vara tillbaka, men jag hoppas på att återgå till svensk mode snart. Jag är tillbaka, fan. Med lite brunare nyans i ansiktet och en ny (och väldigt hemsk) frisyr sitter jag här och käkar hallongrottor och kaninmat. Jag är inte ens duglig för en photoboothbild för tillfället.
Jag kommer ju inte in pa facebook. Mark min irritation, det ar val 30e gangen jag namner det. Man far val utnyttja det man far och det blir nyheter och bloggar for mig. Och jag bara alskar nar jag far lasa inlagg som uttrycker sa mycket kansla. Trots att jag har svart for "Idag har/ska jag ... "-bloggar sa fastnar man for en del. Men den dar Cimon alltsa. Han och hans exflickvan. De har en fallenhet for att skriva snyggt.
"Nu är det dags för pappavecka. Jag vet att det ser ut som jag satt koppel på en säl, men framför er har ni Nuno. Jag utan tvekan älskar att ha honom jämte mig, för det ligger något magiskt i det hela. Jag blir aldrig en så mallig flanör som med denna byracka ska ni veta. Plötsligt känner jag mig fruktansvärt åtråvärd, snygg och rätt man för er alla. Man ser ju så familjär och så hängiven ut på något sett skulle jag säga.
Så, jag är ju idag den som är den och har tagit långa promenader genom hela Södermalm, och så den traditionella hundparken. Det är lite, vår grej. Det värmer mig när hans ögon lyser upp som två solar. Han tittar på mig och säger: "Näe Farsan, du kan inte mena allvar? Gör du det nu? Skämta inte? Ska vi? SKA VI TILL HUNDGÅRDEN?!" och så sprattlar han hela vägen dit.
Nej, nu ska vi lägga oss i soffan och kolla på en film. Han får välja."
Hur mycket kansla? Fick mig och le i alla fall. Nu ska jag sova gott.
Kom precis hem fran sjukan och har fatt typ 30e sortens medicin pa mindre an en vecka. Jag vet inte ens om det ar bra for min kropp att ha kakat sahar manga olika piller. Men jag hoppas pa att de har blir de sista. For.. Jag var pa upptacksfard i matbutiken idag efter att jag tyckte att vi hade for lite snacks har pa rummet.. VAD FAN spelar det for roll nu liksom? Jag kom hem och var fett glad, oppnade lite pasar och borjade smaka, sedan drog de ivag mig till sjukan och nu kom jag hem till..
Jag far inte ata min pecanbulle.. Mina ice tea flavoured chips som jag vill testa.. mina vitloks colbees.. mina alskade pretz eller mina dove choklad... men varst av allt.. sa far jag inte dricka mina rosa mjolkdrycker :(