Saknaden.

Fan vad folk kommer tycka illa om mig nu kanske men fyfan vad jag saknar den personen jag var förut. Jag sket verkligen i vad folk tyckte om mig, jag var mig själv och jag var nöjd. Samtidigt så var jag så jävla bortskämd. Hade jag ont i fötterna av klackskorna så ringde jag mamma och hon la in pengar så att jag kunde gå köpa ett par låga skor. Seriöst? Jag fick nästan allt jag ville ha, min storebror slösade seriöst mer än halva sin lön på sin lillasyster haha. Det kanske jag inte saknar så mycket, det känns ju lite fel nu men det var skönt ändå. Det var kärlek för mig.

Men det jag menar är att jag var så avslappnad, just nu sitter jag alltid och tänker på hur jag ska bete mig inför folk. Jag är inte falsk men jag är mer försiktig än vad jag var förut. Satt och läste min gamla blogg om sommaren 2008, det måste ha varit den bästa sommaren i hela mitt liv. Jag var i stan varje dag med massa vänner, det var den sommaren jag blev tillsammans med Matias. Men mest av allt den sommaren tänkte jag på mig själv, jag prioriterade mig själv mer än vad jag gör nu. Med andra ord jag var ingen jävla kärring den sommaren.



Tacka Ninni för det här inlägget! Har suttit och väntat i två timmar snart haha. Snart åker vi in till stan. - Julie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0